Byhistoria

 

 

Namnet Hålebo sägs komma från ”håla”, som betyder fördjupning.  Och angående  ordet  –bo, så finns i  fornsvenskan  ordet ”bo” som betyder ”boning eller boplats”, men det kan även vara en förkortning av ”bod” och med det menas då ” fäbod eller slåtterbod”.

 

Hålebo finns omnämnt år 1562 då byn ägdes av Claes Andersson (Ekeblad) från Viksholm, och även 1576, då den ägdes av en Olof Stake.    Men , den 13/11 1592 bortbytte den sistnämndes bror, Erik Stake, gården till kronan.

Den ingick sedan år 1641 i Lars Grubbes köp av ett flertal gårdar.

I slutet av 1600-talet tillhörde Hålebo   ”förste ackvirentens” systerdotters son , Anders Koskull, som ägde den under Vada säteri.

 

År 1715 bortsålde han jordrätten i Hålebo till en allmogeman, för 600 daler silver-mynt.

 

Hålebo tillhörde dock  Skedevi säteri år 1786.

Byn kom senare åter i allmogehänder.

 

 

­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­_________________________

Laga skifte

 

Där byn Hålebo idag ligger, består den av tre gårdar. Innan Laga Skifte genomfördes, låg här fem gårdar.  De två gårdarna som inte finns kvar, låg troligen mellan, eller intill, ”Bäckmarks-gården” och ”  Västergården ”.

I dag kallar man gårdarna i byn Hålebo för ” Västergården”, ”Bäckmarksgården” och ”Helgegården”.

 

 

När Laga Skifte genomfördes i Hålebo, mellan åren 1864-66, så flyttades en av gårdarna till Solberga, och den andra blev gården som låg vid ”Erkersbacken”.

Stålängen tillkom troligen inte förrän ca 1884.

 

Hela byn Hålebo benämndes förr som   ”1 hemman” , stort.

                                                                       Smedja vid Hålebo

 

Sjösänkning och dikning

 

 

Sjöarna som finns på Hålebo ägor är : Åländern, Stensjön och Rösjön.  Det finns några kända ändringar av vattnet, i åtminstone Åländern.

 

År 1905 sänktes sjön Åländern, varvid en del marker torrlades vid Hålebo.  Torrläggning och odling av vattenskadad mark tillhörande Hålebo och Långnäs, godkändes 1912.

 

Ett diknings projekt förekom i Hålebo 1955.

 

 

___________________________________________

 

     

                                                                                                                             Hålebo by sett från Solberga    2003

 

Såg och Kvarn

 

En såg fanns på Hålebo marker. Den låg öster om gården Solberga, vid ån/bäcken som rinner från Rösjön mot just Solberga. Och nedanför ”Helgegården”,  ca 100 m från  Härsjöviken, vid bäcken/ån,  fanns en kvarn.  Dessa nyttjades troligen av alla gårdar under Hålebo.

 

Skjutbana

 

 

Skytteföreningen i trakten startades 1884, och kallades Norra Kättilstads Skyttegille.  En korpral A.G. Nord från Drabo, på Beta ägor, blev förste ordföranden i föreningen.   En skjutbana låg först vid Gröndalen på Långnäs mark ,innanför ”Nellborgs” gård. Troligen sköt man sedan vid Sjövalla, se artikel nedan.

Men sedan byggdes skjutbanan mellan Solberga och Stålängen  år 1901, och paviljongen byggdes år 1905.

Föreningen upphörde ca 1950, men paviljongen stod kvar till en bit in på 1960-talet.  Den siste ordföranden i föreningen var  Erik Lindblom.

 

 

 

Skjutbanan vid Solberga 1905.

Stående fr.v. bakre raden: 10. Gustav Andersson i Jonsbo, 12. ev. Oskar i Gällsvik, 14 Artur Karlsson i Stålängen, 16 okänd,  18. John Lindblom i Beta, 20 okänd,  22 Ture Ragnar, 24 Karl Johansson,  25 Göte Olsson, 27 okänd (skymd), 28. Robert Karlsson i Edaskog, 30. Hjalmar Carlsson i Hålebo, Hugo Johansson, 34. Erik Johansson i Beta.

 

 Stående främre raden fr.v.: 8. Otto Andersson i Tjurstorp, 9. Sven Gudmundsson i Gröndalen, 11. Gereon Peterson i Dockekulla, 13. Gustav Lindblom i Beta, 15. Carl Petter  Göransson i Sjövalla, 17. Seth Svensson i Långnäs, 19 Erik Hell,1 Axel Petersson, 23. Axel Göransson i Solberga, 26. Arvid Lundberg i Kättilstad, 29. Sigfrid Göransson i Solberga, , 31. Gottfrid Svensson i Långnäs, 33. Frans Svensson i Långnäs, 35. Oskar Karlsson i Gröndalen.

 

Sittande fr. v. :1. Karl Karlsson i Stålängen, 2.Valdemar Liljestam i Stålängen, 3. Axel Pettersson i Mörtetorp, , 4. okänd,  5. Alexander Liljestam i Stålängen, 6.  Nils Petersson i Mörtetorp, 7.  Karl Johansson i Beta.

 

 

————————————————————————————————————————————–

 

 

Notis införd i Östgöta Correspondenten 1886.

 

Texten lyder:

 

Från Kettilstad.

(Bref till Östgöta Correspondenten)

 

Kettilstads skytteförening firade den 3 dennes sin högtidsfest medelst prisskjutning, i hvilken 25 medlemmar deltogo.

Tio pris utdelades: 5 för skjutning mot tafvla, 3 på björn och 2 på pendel och tillföllo dessa följande personer:

 

För skjutning mot tafla:

1: sta priset grenadieren Tell, Korsudden; 2: dra priset Wilhelm Jönsson, Beta; 3:dje priset befallningsmannen Torell, Söderö: 4:de priset O. W. Jonsson, Mörtorp; 5:te priset, sågaren Fredriksson, Åtvid.

 

Mot björn:

1: sta priset Teodor Pettersson, Falla; 2: dra priset S. Gudmundsson, Gröndalen; 3: dje priset korporalen Nord, Drabo.

 

Mot pendel:

1:sta priset handelsbokhållaren Hugo Karlsson: 2: dra priset S. Gudmundsson, Gröndalen, Åtvid.

 

Skjutningen försiggick vid Sjövalla, hvarest är upplåten stadigvarande plats för framtida öfningar. Omkring ett 50 tal personer utom gillet deltogo i skjutningen.

 

——————————————————————————————————————————————————————-

 

Klass 1 och 2  år 1957-58 i Söderö Skola.

 

Lärarinna var Irja Lind.

Barn nedre raden fr.v.: Leif Svensson Långnäs, Jerry Svensson Söderö, Arne Pettersson Vilebo, Tord ?,  Per-Olov Lejon Söderö, Hasse Andersson Vena, Tomas Stenqvist Galmsås, Bengt Andersson Söderö, Leif Karlsson Kindsmåla, Sten ?, Bengt Olsson Tranebo.

 

Övre raden fr.v.: Marianne ?, Anita ?, Barbro Olsson Tranebo, Vivan Larsson Kvarntorp,  Barbro Vall, Elisabeth Andersson Vena, Janet Karlsson Sävsjöholm, Ann-Katrin Liedholm Kvarnsveden, Kristina Björkman från Mörtetorp, Annika Göransson Söderö.