Karta ca 1860-70
Namnet Långnäs kommer troligen från det ställe där den ”gamla byn” låg. Den låg då på det långa näs som går ut i sjön Åländern, och därav ska alltså namnet ha kommit.
Ute på näset låg fyra gårdar, men ett par av dom flyttade till nya platser, troligen i första delen av 1800-talet.
När Laga Skifte infördes år 1850, fanns bara två gårdar kvar. Dessa flyttades nu också, så det blev inga gårdar kvar på näset.
Det finns idag endast få spår av ”gamla byn” kvar.
Den totala storleken på Långnäs var 1 mantal eller hemman. Det var lika stort som Hålebo, eller Härsjö, eller Beta vid denna tid.
Idag finns det fem gårdar under Långnäs. Det är tre gårdar i själva Långnäs, och två i Gröndalen .
———————————————————————————————————–
Näset där gamla byn låg
————————————————————————————————-
Historia
Gert Svensson, bördig från Gård 1, har en kusin som släktforskat. Och denne har nu hittat personer som, bott i Långnäs i början av 1300-talet.
Det var en riddare och riksråd vid namn Filip Ulfsson Ulv. Det skrivs att han bodde i ” Langanaes ”. Han ägde även gårdar i Småland, Södermanland, Uppland och även i Danmark.
Denne Filip Ulfsson fick tre söner, Ulf, Karl och Bengt. Filip var född ca 1300 i Långnäs och blev sedermera riddare och ståthållare. Hans sätesgård blev Duseborg i Valkebo härad i Östergötland.
(mer info se nedan)
Sonen Bengt blev bl.a. häradshövding i Kinda härad. Han har daterat brev med Långnäs, Kettilstad sn i Kinda härad i Östergötland.
Långnäs och Dockekulla tillhörde sedan på 1500-talet den Ekebladska släkten och hölls i denna släkts ägo inemot mitten av följande århundrade, då båda gårdarna och även Brevassa,
kom att tillhöra Viksholm i Hägerstad socken.
Som ägare skrivs under 1600-talet bl. a , Jöran Ulfsparre, år 1726 fru Spens.
Sedan ägdes det under större delen av 1700-talet till Skedevi i Tjärstad socken.
Det är osäkert när det övergick i privat ägo, men troligen i början av 1800-talet.
Det berättas att vid Lustabacken , skulle det för länge sedan ha funnits ett lustslott eller jaktslott. Man skulle kanske kunna tänka sig , på den tiden Långnäs ägdes av Viksholm eller Skedevi,
att det kom ”höga herrar” och jagade här i skogstrakten, och att de hade något slags övernattningsställe här. Eller också var det riddarna från 1300-talet som hade något slags slott här.
Lustabacken ligger på höger sida, om man åker från Långnäs mot Gröndalen.
Det finns även en berättelse om att under Dackefejden, då det var oroliga tider, så körde man ut alla sina värdesaker, guld och silver, i sjön Åländern. Där sänkte man dom, så att ingen skulle kunna komma åt dom. Men när sedan orostiderna var över, och värdesakerna skulle hämtas, så hittade man dom inte. De är fortfarande inte återfunna.
—————————————————————————————
Historia om Filip Ulfsson:
Filip Ulfsson (Ulv). Riddare, riksråd. Känd mellan 1296 och 1333. Död efter 1333. Nämnes tidigast 1296. Blev något av åren 1296-1303 riddare – alltså dubbad antingen vid konung Birgers bröllop 1298 eller vid dennes kröning 1302 – och senast 1305 riksråd, vilket han var ännu 1322 och sannolikt ännu 1333. Uppges ha bott bott i ”Langanæs”, som identifierats med Långanäs, Kettilstad sn i Kinda hd i Östergötland. Hade landbohemman i Bobergs, Göstrings, Lysings och Memmings hd i Östergötland, Norra Vedbo och Sevede hd i Småland, Bro, Norunda och Rasbo hd samt Åkers skplg i Uppland, Öknebo hd i Södermanland samt på Själland i Danmark. Var i livet ännu 1333. Vapen: 3 bjälkvis ställda och stolpvis ordnade pilspetsar och ulv. – Gift först med en dotter eller åtminstone en nära släkting till riddaren och riksrådet Karl Gustavsson (2 korslagda stavliljor) och sedan med Gödelin Gotskalksdotter. Gift 1:o Gift 2:o med Botzlana (Gödelin) Gotskalksdotter (van Kyren). (Levde ännu 1341. Även kallad Gödelin, vilker torde vara ett smeknamn, bildat på faderns förnamn Gotskalk. Säges ha levat 1332 och ännu 1341. Familjebanden belysas av en odaterad regest, enligt vilken »fru Gödelin, Filip Ulfssons efterleverska» skall till sina söner Bengt och Erik Filipssöner ha överlåtit jordagods i Bobergs hd i Östergötland, vidare av Filip Ulfssons försäljning av själländska gods till (svärfadern) Gotskalk van Kyren före 1327, och av att Filip Ulfsson har en sonson med namnet Gotskalk (Bengtsson). [ÄSF s 67-68, 298].) Far: Gotskalk van Kyren. Riddare. Död före 1327. »Godescalus de Kyren et fratres» nämns 1293 som söner till den då avlidne Ivan de Kyren. Synes vara den riddare Gotskalk de Kyren, som är sigillvittne för hertig Erik Magnusson, då denne upptar lån i Lübeck 1312. Bevittnar 1312 i Varnhems kloster hertigens privilegiebrev för Lübeck. Nämnes bland hertig Eriks män i fredstraktaten i Helsingborg 1313. Har av (mågen) Philippus Ulfsson (Ulv) köpt gods på Själland. Var död 1327.
———————————————————————————————————-
Benämning
För att kunna skilja på gårdarna i själva Långnäs, vid olika berättelser, har vi beslutat att enbart numrera dom, och då på eget bevåg. Det finns ju olika fastighetsbeteckningar,
men dessa är ju krångliga och hjälper inte på något sätt en oinsatt person till identifiering av gårdarna. Vi kallar dom rätt och slätt för Gård 1, Gård 2 och Gård 3.
Om man vid vägen mellan Söderö och Mormorsgruvan, svänger in vid Solberga och åker mot Långnäs, så kommer man först till Gård 1, i kröken ligger sedan nästa gård till vänster, Gård 2,
och den sista gården med bostadshus på vänster och ladugård på höger kallar vi Gård 3.
Gröndalen kallar vi Stora- och Lilla Gröndalen. Det stora ligger på vänster sida vägen, sett från Långnäs.
Flygbild över Långnäs på 1940-talet
—————————————————————————————-
Torp/stugor
Under Långnäs låg/ligger följande torp/stugor: Näset, Udden, Högstorp, Gröndalen, Lindkullen och Sveden.
Näset finns inte kvar, det revs i på 1930-talet. Virke av detta torp togs till ett av husen vid Gård 2.
De gamla husen vid Udden är rivna, men där finns idag nyuppbyggda hus.
År 1938 såldes torpet från Gård 1.
Högstorp, låg på vägen/stigen som går från Stora Gröndalen mot Axsjön. Det är ganska svårt att grunderna idag, men det går att se var det funnits. Torpet fanns bara mellan åren 1806-1821.
Gröndalen sägs förr endast ha varit ett torp under Långnäs, men blev senare , två gårdar.
Lindkullen finns kvar, byggt ca 1895. Det hörde förr till Gård 2, men såldes ca 1951 till privat ägare.
Angående Sveden så är det osäkert om det låg på Långnäs ägor eller om det låg på Sturefors marker. Det har inte hittats några kartor där det visar att hus legat där, men det ”talas” om ett torp på denna plats. Och platsen skulle ha varit norr om Gröndalen, där gränsen till Sturefors går, vid strandkanten av Åländern. Namnet Sveden är heller inte helt säkert, det finns fler namn: ” Skummet ” och ” Skymningen ”, varför det kallades dessa namn, kan man väl låta fantasin få avgöra.
Göran Boson i Gröndalen berättar dock, att hans morfar, Oscar Karlsson i Gröndalen, skulle ha varit med och rivit torpet. Och att detta var besvärligt, för att det var fullt med vägglöss i väggarna.
——————————————————————————————
Flygbild över Gård 1 , på 1940-talet
————————————————————————————————
Kvarn och Såg
Vid mitten av 1800-talet fanns inte dagens väg mellan Dockekulla och Gröndalen. Då gick vägen över torpet Andersbo. Och den å som rinner förbi Dockekulla och mot Gröndalen, blev på våren, eller regniga tider så full med vatten att den kunde dämmas upp , och det bildades då en liten damm nedanför Dockekulla gård. Detta vatten rann sedan fram öster om Lilla Gröndalen, och där är det en höjdskillnad, så där blev det fall på vattnet. Och i detta fall låg förr kvarnen i Långnäs.
Det går ännu idag att se, fast det är ganska igenväxt, var denna kvarn låg.
Den här kvarnen användes då gemensamt av bönderna i Långnäs och Gröndalen
———- – —————————————————————-
Mellan Stora Gröndalen och torpet Udden, så rinner ovanstående å ut i Åländern. En bit ifrån strandkanten så finns en plats som var gemensam för hela Långnäs.
Där fanns en såg , en sandgrop och där var ett nothus och en notplan.
Byn var uppdelad i tre notlag. På vintern fiskade man sik, och då satte man ut nät under isen.
I Laga Skiftesprotokollen står det att det också var en ”promplats”. Om det var pråmplats, eller något annat är osäkert.
——————————————————————————-
—————————————————————————————————
Oxar ,Traktorer, Mjölkbilar och Bussar
Den siste i Långnäs som hade oxar var Karl ”Krüger” Nilsson. Han hade dom till 1930-talet.
Den förste i trakten som köpte traktor var Janne Pettersson i Mörtetorp, sedan köptes en i Dockekulla.
I Gård 1, köptes första traktor ca 1936. Det var då en John Deere. De hade innan det ca 4 hästar, som användes i jordbruket.
Tidigare använde gårdarna själva mjölken de fick av sina kor. De kanske även sålde till grannar. Men under första och mellersta delen av 1900-talet, såldes mjölken till mejeriet i Åtvidaberg.
Den fylldes då i mjölkkrukor, som hämtades av mjölkbil.
Från mitten av 1960-talet installerades tankar i gårdarna, och då hämtades mjölken av en tankbil.
Den mjölkbil på 1940-50 talet, som hämtade mjölkkrukor, var lite speciellt byggd. Den hade förlängd hytt, så den kunde ta passagerare, och tjänstgjorde då samtidigt som en buss.
Bussen från 1940-talet
——————————————————————————————————————
Lindbacken
Detta är ett par tunnland stort område med lindar, som ligger mellan Långnäs och Gröndalen. Alla gårdar vid Långnäs och Gröndalen har del i detta område.
Av lindarnas bark gjordes bast, som sedan användes att göra rep, mattor, korgar m.m. (se nedan). Området är idag ett naturreservat.
Bast
Bast är tunna ”spånor” av trä eller bark som kan tvinnas till starka bruksföremål. Det kan användas till rep, kassar, höbågar (ett bärredskap för hö), flätade dörrmattor och inslag i vävda mattor. Förr gjorde man även munkorgar till djur av bast.
Lindbast
Linden växer främst i södra Sverige. Det är ett användbart träd, där veden ger bra slöjdvirke, barken den fina lindbasten och lövverket mat till hästar och kor. Lindens blad kan med fördel torkas och tjäna som vinterfoder åt djuren.
Mellan barken och veden finns lindbasten. Basten ligger i flera skikt, och för att komma åt den måste barken blötläggas. Man tar barken på våren när saven rinner till.
Man kan både använda barken på stammen, då man avverkar en lind, och barken på grenar och buskar när man beskär en lind eller röjer markerna. Grenarna bör vara 4-5 cm i diameter.
Barken läggs i blöt i ett par veckor. Blötläggningen kallas rötning. Därefter kan man skilja bastfibrerna från barken och hänga basten på tork. Så fort den torkat är den klar för användning.
Den som vill spara för senare bruk kan känna sig lugn. Den tål att vänta, i mer än hundra år. Styrkan och följsamheten finns kvar.
(från www. hemslojd.se)
———————————————————————————————————
Soldattorp
Långnäs bildade tillsammans med några gårdar i Valla by en soldatrote. Numret på roten var 103. Det var meningen att Långnäs skulle upplåta mark till ett soldattorp, men så blev inte fallet. Varför, finns inga uppgifter om. Istället förlades soldattorpet till Valla, där det då blev två soldattorp, för några andra gårdar där, bildade en annan rote ihop.
I Långnäs rote var den förste kände soldaten Anders Månsson Luur, ca 1782.
Och den siste som tjänade som livgrenadjär, var Sven August Rosén, och han slutade 1901. Soldattorpet i Valla kallas idag för Solhäll.
Emellertid fick livgrenadjären Anders Lång, som var verksam till 1840 inom Långnäs rote, tillstånd av Långnäs-bönderna, att vid avskedandet uppbygga en stuga på Långnäs marker.
De avsatte lite mark, där soldaten fick bygga en stuga, och ha lite djur. Denna stuga kom sedan att gå under namnet Näset. Se vidare uppgifter under detta torp.
—————————————————————————————————
Längst bak till höger står Gottfrid Svensson från Långnäs, Gård 1. Kortet visar beväringar och är från ca 1901.
—————————————————————————————————————
Skolklasser från Härsjö skola 1927
1. Göran Göransson fr. Solberga
2. Karin Svensson fr. Långnäs
- Aina Karlsson fr. Hålebo
- Maja Olsson fr. Tranebo
- Gunnar Asp fr. Krontorp
- Gunnar Karlsson fr. Härsjö
- Margit Karlsson fr. Sjöstugan
- Svea Asp fr. Krontorp
- Torsten Tillman fr. Lindkullen
- Arvid Larsson fr. Millingtorp
11 Tage Dockberg fr. Dockekulla.
- Sture Johansson fr. Västantorp ?
- Jonas Jonsson fr. Hålebo
- Per-Erik Dockberg fr. Dockekulla
- Erik Andersson fr. Rumpebo
- Sven Svensson fr. Långnäs
- Göte Andersson fr. Kvarnsveden
- Göte Göransson fr. Lövsveden
- Elsa Andersson fr. Sjöstugan
- Helga Fallman fr. Tranebo
- Britta Nilsson fr. Sjövalla
- Skymd
- Dagny Göransson fr. Solberga
- Lärarinnan Greta Strindmark
- Elsie Johansson fr. Västantorp
- Stina Karlsson fr. Storängen
- Harry Karlsson fr. Storängen
- Skymd
29. Harry Andersson fr. Kvarnsveden
30. Elsa Olsson fr. Tranebo
31. Ingrid Asp fr. Krontorp
32. Elsa Hultman fr. Fallvik
33. Elsa Viola Gustafsson ? fr. Tranebo
34. Sara Karlsson fr. Gröndalen
35. Sonja Johansson fr. Västantorp
36. Edvin Fallman fr. Tranebo
37. Margit Svensson fr. Långnäs
38. Boström sommarbarn fr. Gröndalen ( senare spionen Wennerströms fru)
39. Gunnar Melkersson fr. Persbo
40. Yngve Svensson fr. Långnäs