Dockekulla gård ligger i norra delen av Kättilstad socken i Kinda kommun.

Om namnet finns det flera teorier om varifrån det härstammar. En är att det skulle komma från Nils Dacke, och att någon haft sympatier under hans härjningar, men förvrängt namnet något för att inte komma i onåd hos kungen.

En annan teori är att det kommer från mansnamnet Dock.

 

 

På 1600-talet ägdes Dockekulla av Göran Ulfsparre från Viksholms gård i Hägerstad socken. Ulfsparre sålde sedan gården Viksholm till greve Spens på Skedevi i Tjärstad socken, och då följde även Dockekulla, tillsammans med några andra gårdar runt Åländern,  med i köpet.

Gården hörde till Skedevi under större delen av 1700-talet.

År 1813 köptes en del av gården av nuvarande ägaren, Per-Erik Dockbergs farfars mormor, den då 33-åriga änkan Anna Simonsdotter. Hon var dotter till Simon Israelsson från Fjärsbo, men Anna bodde vid köptillfället i Långnäs. Änkan Anna gifte sig med en av granngårdarnas söner, Jaen Svensson. Annas svärfar ägde en del av Dockekulla, som redovisades i en bouppteckning från 1807. Gården bestod då av fem hemmansdelar.

 

 

 

 

Den nya familjen med Anna och Jaen, fick två barn, Anna Lena och Stina Cajsa, den sistnämnda blev Per-Erik Dockbergs farfars mor.

Stina Cajsa gifte sig med Per Olofsson från Hålebo, och de tog över en del av Dockekulla 1836. De fick två barn, Johan Petter ( Per-Eriks farfar) och Anna Maja, men Stina Cajsa dör endast 28 år gammal.

Per Olofsson gifte sedan om sig med en änka som hade fyra egna barn, och hon var den klassiska styvmodern som favoriserade sina egna barn, så förhållandet var nog inte så goda för de andra två, speciellt inte efter det att även deras far dött.
Johan Petter arrenderar först faderns mark, men tar över och äger sedan den delen efter faderns död, och han arrenderar systerns.

År 1902 har Johan Petter förvärvat alla delarna i Dockekulla, och nu äger han hela gården.

År 1914 tar sonen Gereon Petterson ( Per-Eriks far) över gården och brukar den fram till 1943 då sönerna Tage och Per-Erik ( sönerna
tar namnet Dockberg efter gården) arrenderar gården.

  De löser sedan gården efter föräldrarnas bortgång  omkr. 1970. Tage Dockberg gick bort 1997, så nu, 2003, är Per-Erik kvar som siste ägaren av gården i den generationen.

 

Vid laga skifte år 1850, bestod Dockekulla av fem delar, varvid förmodligen inte alla var bebyggda. Efter skiftet blev ägarförhållandet följande:

 

1/16 mtl. (mantal)  ägs av Peter Olofssons omyndiga barn, utflyttas.

1/8 mtl. ägs av Peter Olofsson,  kvarbo.

1/16 mtl. ägs av Salomon Johanson, kvarbo.

1/8 mtl. ägs av Erik Swensson,  utflyttas.

1/8 mtl. ägs av Jaen Swensson, utflyttas.

 

Mangårdsbyggnaden som finns idag är byggd 1886, och flygeln är från 1700-talet.  Den var från början förrådsbod men tillbyggdes en bit in på 1900-talet med bostadsdel för drängar och pigor som arbetade på gården. Den nuvarande ladugården är från 1924 och är vinkelbyggd.

 

 

 

 

 

 

 

Söder om vägen, mitt emot Dockekulla mangårdsbyggnad, finns rester av en gård som förmodligen revs under första hälften av 1800-talet. Man kan se hus- och ladugårdsgrund samt en källare. Kanske låg här Lilla Dockekulla, som skrivs som ” utflyttad gård” på en karta från ca 1880.

 

I boken ”Svenska Gods och Gårdar” från ca 1938 står om Dockekulla:

 

”  Dockekulla,  Postadr. Mormorsgruvan.  Tel. 7A  Hålebo.

Areal: Total 93 har, därav 20 åker, 73 skog, tomt o. trädgård m.m.   Tax.-v. 31.500.

Jordart: Sand o lermylla samt mossjord. Skogsbest.:  Barrskog. Manbyggn. uppf.  1887, renov. 1936. Ekonomibyggn. uppf. 1926.  3-4 hästar, 11 kor, 5 – 6 ungdjur,  5 – 6 svin, höns till husbehov.   Gården till släkten 1837 genom nuv. äg:s farfader Peter Olofsson f. 1807.

Den övertogs därefter av sonen J.P. Pettersson, vilken år 1873 tillköpte 2 gårdar o. 1880 ytterligare en gård.  Dennes son, nuv. äg. tillträdde 1914.

Äg. P. Gereon Peterson f. 1877.  Son till Johan Peter Pettersson o.h.h. Matilda f. Nilsson.   Gift 12 med Sigrid Elisabet f. Johansson.  Barn: Per Erik ( genomgått Tenhults lantmannaskola i Jönköpings län 1935-36) , Tage ( genomgått Lunnevads folkhögskola 1936-37 ),  Hans, Börje, Bengt.

Äg.: Led. av kyrko- o. skolråd,  godeman vid lantmäteriförrättningar. ”

 

 

Soldatrote

 

Dockekulla tillhörde  rote nr 115 i Första Kungliga Livgrenadjärregementet. I den roten ingick en gård i Kättilstad by, Brevassa och Dockekulla.  Soldattorpet låg vid Svederna uti Kättilstad.  Den förste kände knekten hette Jöns Knutsson Spångh och den siste, som avgick 1901,  hette Frans August Malmén.

 

 

Mejeri

 

I slutet av 1800-talet kom ett par danskar, Petersen och Hjort, till gården och de fick hyra ett hus, vid Dockekulla,  att göra om för att  förädla mjölk i med traktens gårdar som leverantörer.

Verksamheten upphörde 1903. Huset finns kvar än i dag (2003).